Skip to content

Gud finns.

14 november 2009

Jag tror på Gud. Jag tror på honom innerligt mycket. Nej, tro är fel ord: jag vet att Gud finns.

(App app app, jag är inte klar än…)

Gud finns bara inte för alla människor, han/hon/det finns till exempel inte för mig i mitt liv. Inte heller finns han för någon i min bekantskapskrets, åtminstone inte vad jag vet. Däremot är jag ganska säker på att Gud finns för en sisådär en-två miljarder par fötter som vandrar omkring på vår jord (ja, självklart finns det kristna som är rullstolsbundna också).

Som jag tänker mig Gud är Gud varken en han eller en hon och inte heller något mellanting. Gud är en kraft. Den kraft som verkar när människor känner sina själar fyllas av glädje, gemenskap och hopp när de sjunger ut i kyrkan, trots att allt kanske inte går deras väg. En kraft att tänka att ”fan, solen gick upp idag igen!” en kall tisdagsmorgon när man ligger i sängen och fryser om tårna bara för att täcket är lite för kort (ni vet sådär retsamt för kort så det saknas ungefär fem centimeter).

Sedan är det ju inte jag som tror på Gud. Gud kan betyda någonting helt annat för en kristen människa. Det är väl hela poängen, precis som med livet, att det är en egen klump med trolldeg man får forma lite hur man vill.

Ändå envisas folk: ”Jag förstår inte hur man kan tro på Gud, låtsaskompisar har man på dagis. Väx upp!”

Jag köper det inte. (Handlar det om bokstavstro och religiös extremism är det en sak, men det är inte det vi diskuterar här).
Ingen förstår varför du varje morgon går till det där jobbet du hatar så innerligt . Och DU! Ingen förstår hur i helvete du kan lyssna på psykadelisk techno, det är ju skitdåligt! Hörrudu! Försök inte gömma dig, du kommer inte undan! Ingen förstår hur i allsin dar du kan äta blodpudding till middag varje kväll!

Ni fattar va? Det är inte meningen att någon ska förstå. Vi kom inte först i loppet av miljontals spermier bara för att någon skulle tala om för oss vad vi ska äta till middag.

Och dessutom är förakt av låtsaskompisar bara till för folk som har växt upp och glömt sitt inre barn. Varför växa upp?

Nej, det har inte världens klaraste koppling till inlägget. Bara en rolig bild jag hittade när jag googlade på Gud

Nej, det har inte världens klaraste koppling till inlägget. Bara en rolig bild jag hittade när jag googlade på Gud

Fridens liljor,
K

(tycker ni annorlunda får ni väldigt gärna säga det, det är lite det som är meningen)

Annonser
3 kommentarer leave one →
  1. Hans permalink
    15 november 2009 9:08

    Hallå där, här har jag en enkel logisk grej som alla Gudstroende gott kan besvara alla påståenden om att Gud INTE finns med;;;

    Den som säger att han vet att Gud inte finns /ljuger/.
    Man kan inte bevisa en icke existens.
    Motsatsen däremot är fullt möjlig, att få uppleva och få för sig bevisat en existens.

  2. Hans permalink
    15 november 2009 9:10

    Därför är det direkt korkat att bara hävda att Gud inte finns.
    Jämförbart med det korkade i t.ex. nazism.

    Motbjudande att se hur många i denna bloggvärld som spyr ut dylika dumheter, på hur låg nivå de resonerar, noll-nivå.

    Lycka till.

  3. 15 november 2009 19:15

    Smart resonemang faktiskt!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: