Skip to content

slagsmålsklubben

11 november 2010

Igår såg jag en film jag borde ha sett för länge sedan. Nog för att det är en klassiker och allt det där, men framförallt för att det finns så mycket mer i den än bara det som dyker upp när man hör titeln. Frågan är bara hur långt man är villig att gå? Konsumtion definierar inte mig, att köpa saker är inget jag ser som en hobby utan snarare ett sätt att uppfylla behov, men ändå: jag gillar att konsumera. Det går inte att undkomma att en känsla av vällust sprider sig i kroppen efter att jag har köpt något jag behöver (eller tror mig behöva för den delen). Det är rätt naturligt, kroppens överlevnadsinstinkt säger mig att jag har klarat mig ännu en gång, På grund av just den här prylen.

Men ändå. Vad händer om huset brinner ner imorgon, med alla saker i det? Om man har investerat för mycket i dem, hängt upp för mycket av sin självbild på dem, vad händer då?

Jag vet inte. Jag vill inte vara någon som gör det, och tycker inte heller att jag gör det. Skulle bara ha svårt att vara så extremt, nihilistiskt anti-allt som de är i filmen, även om jag rycktes med ibland. I slutändan är det bra mycket softare med än bekväm säng med rena lakan än ett loppbo som när som helst brakar ihop. Då spelar det liksom ingen roll hur äkta man håller det.

Annonser
One Comment leave one →
  1. 12 november 2010 7:39

    Jag drömmer om en stuga i skogen a´la the Village. Fight Club var som en Bibel när jag var yngre. Min dröm är att vara självförsörjande, ha en gård (ev leva som nomad). Att verkligen behöva överleva är en kick överlägsen konsumtionshetsens falska glädje.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: